.
Semester
Nu är det hög tid för dig som chef att göra färdigt semesterplaneringen, om den inte redan är klar. Ledarnas förbundsjurist Viktoria Lundqvist, med inriktning på arbetsmiljö och arbetsrätt, svarar här på några vanliga frågor om semesterlagens regler.
Fråga: När ska semestern förläggas? Svar: Semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor (även kallad huvudsemester) under perioden juni-augusti, om inte annat har avtalats eller särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara att säkerheten på arbetsplatsen riskeras eller att viktiga samhällsintressen måste fungera.
Fråga: Vem beslutar om semesterns förläggning? Svar: Arbetsgivaren är skyldig att kalla de arbetstagarorganisationer, med vilka kollektivavtal tecknats, till förhandling om huvudsemesterns förläggning. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal gäller förhandlingsskyldigheten mot sådan arbetstagarorganisation som har medlemmar på arbetsplatsen.
Om arbetstagaren inte företräds av förhandlingsberättigad organisation eller en sådan organisation inte önskar förhandla, ska semesterplaneringen genomföras i samråd med arbetstagaren.
När det gäller förläggningen av annan semester än huvudsemestern finns ingen skyldighet att förhandla med arbetstagarorganisationerna utan endast en skyldighet att samråda med den enskilde arbetstagaren.
Om arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen eller arbetstagaren inte kan enas angående semesterns förläggning, bestämmer arbetsgivaren hur semestern ska förläggas. Det kan dock finnas medbestämmande avtal med annan beslutsordning.
Fråga: När ska semesterplaneringen vara klar? Svar: Arbetsgivaren ska meddela de anställda om semesterns förläggning i god tid före semesterperiodens början. Har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen eller arbetstagaren inte lyckats träffa någon överenskommelse om semesterns förläggning, utan arbetsgivaren ensidigt har fattat beslut om semesterns förläggning, ska arbetstagaren underrättas om beslutet senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, exempelvis för att arbetstagaren anställts mindre än två månader före semesterperiodens början, kan dock underrättelse få lämnas senare.
Fråga: Kan semesterledigheten förläggas till uppsägningstid? Svar: En arbetsgivare får inte lägga ut semester under uppsägningstid utan att arbetstagaren lämnat sitt medgivande. Om semestern redan har lagts ut vid uppsägningstillfället och arbetstagaren har sagts upp på grund av arbetsbrist, kan arbetstagaren avstå från semestern och i stället arbeta under uppsägningstiden. Detta gäller alltså inte om arbetstagaren sagt upp sig själv eller om arbetsgivaren sagt upp arbetstagaren av personliga skäl.
Om arbetstagaren har längre uppsägningstid än sex månader, kan arbetsgivaren lägga ut semester på den del av uppsägningstiden som överstiger sex månader, om inte annat överenskommits. Arbetstagaren kan inte avstå semester som redan lagts ut till uppsägningstid som överstiger sex månader.
Fråga: Hur lång semesterledighet har arbetstagaren rätt till? Svar: Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår, med undantag av de som anställts efter den 31 augusti innevarande semesterår, vilka endast har rätt till fem semesterdagar det året. Många arbetstagare har dock rätt till ytterligare semesterdagar enligt sitt individuella anställningsavtal eller kollektivavtal.
Att arbetstagaren har rätt att vara ledig ett visst antal dagar behöver inte innebära att hela ledigheten är betald. Det beror på om rätten till semesterlön är intjänad eller inte. För de dagar som är intjänade har medarbetaren rätt till semesterlön, alltså betalda semesterdagar. Övriga semesterdagar är obetalda.
Arbetstagaren kan avstå från att ta ut obetald ledighet.
Fråga: Vad gäller angående förskottssemester? Svar: Om arbetstagaren är nyanställd och inte har hunnit tjänat in rätten till betald semester kan arbetsgivaren bevilja förskottssemester. Arbetsgivaren har då rätt att avräkna det som utbetalats i förskott när anställningen upphör. Arbetstagaren blir dock inte återbetalningsskyldig om:
- förskottet utgått mer än fem år före anställningens upphörande
- anställningen upphört på grund av arbetstagarens sjukdom
- anställningen avbrutits av arbetstagaren på grund av att arbetsgivaren grovt åsidosatt sina förpliktelser
- uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs.
Förskottssemester får endast avräknas mot semesterersättning, om inte annat avtalats.